Nordamerika.html



Nordamerika

Area: Befolkningsmängd: Antal stater: Autonoma regioner: Högsta punkt: Lägsta punkt:	24 709 000 km² 523 736 000 (juli 2007) 23 18 Mount McKinley 6 194 m ö.h. Death Valley 86 m u.h
Stater
Antigua och Barbuda  Bahamas  Barbados  Belize  Costa Rica  Dominica  Dominikanska republiken  El Salvador  Grenada  Guatemala  Haiti  Honduras	Jamaica  Kanada  Kuba  Mexiko  Nicaragua  Panama  Saint Kitts och Nevis  Saint Lucia  Saint Vincent och Grenadinerna  Trinidad och Tobago  USA
Särskilda områden Anguilla (Storbritannien) Aruba (Nederländerna) Bermuda (Storbritannien) Brittiska Jungfruöarna (Storbritannien) Caymanöarna (Storbritannien) Clippertonön (Frankrike) Grönland (Denmark) Guadeloupe (Frankrike) Martinique (Frankrike) Montserrat (Storbritannien) Navassaön (USA) Nederländska Antillerna (Nederländerna) Puerto Rico (USA) Saint-Barthélemy (Frankrike) Saint Martin (Frankrike)/(Nederländerna) Saint-Pierre och Miquelon (Frankrike) Turks and Caicos Islands (Storbritannien) Amerikanska Jungfruöarna (USA) Största städer: Mexico City New York Los Angeles Chicago Miami

Nordamerika är en världsdel som omfattar den norra delen av dubbelkontinenten Amerika. Den angränsas i norr av Norra ishavet, i öst av Atlanten, i sydöst av Karibiska havet och i syd av Stilla havet. Landavgränsningen i söder växlar, vilket gör att Mexiko och Centralamerika inkluderas i varierande utsträckning.

Nordamerika täcker en yta på 24 500 000 kvadratkilometer, eller ungefär 4,8 % av jordens yta (inkluderar Mexiko och Centralamerika). I juli 2002 beräknades dess befolkning till fler än 514 600 000 invånare. Nordamerika är världens tredje största världsdel, efter Asien och Afrika, och den fjärde befolkningsmässigt, efter Asien, Afrika och Europa. Världsdelen har två ursprungsbefolkningar, nämligen indianer och inuiter.

redigera Användning

Geopolitiskt refererar "Norra Amerika" ofta till Kanada och USA tillsammans med Grönland och Bermuda, medan Centralamerika, inklusive Mexiko, utgör det nordamerikanska fastlandet söder om USA. Västindien inkluderar normalt samtliga öar i det Karibiska havet. Termen Mellanamerika används ibland synonymt med Centralamerika, ibland som samlingsterm för Mexiko, Centralamerika och Karibien.

Från ett lingvistiskt och sociopolitiskt perspektiv grupperas ofta USA, Kanada och de andra engelsktalande områdena i Amerika (Belize, Guyana och engelska Karibien) under namnet Angloamerika. Resterande länder i Nord- och Sydamerika, inklusive det mesta av Västindien, där de romanska språken talas, kallas Latinamerika.

Termen Nordamerika betyder olika saker för olika människor och beroende på sammanhang. Termen uppfattas oftast som syftande på enbart USA och Kanada, speciellt av personer som bor i dessa länder, och exkluderar då såväl Mexiko som länder i Centralamerika. I andra fall inkluderar termen något eller några av de andra länderna, men då enbart om sammanhanget gör klart att de är inkluderade. Ett exempel är handelsblocket NAFTA, som inkluderar Mexiko. Kanadensare och amerikaner talar ofta om en kollektiv "nordamerikansk kultur", som enbart beskriver kontinentens anglofona områden.

Dessa betydelsenyanser beror troligen på att USA och Kanada både kulturellt och ekonomiskt är mer lika varandra än resten av Nordamerika. Mexikaner brukar dock protestera mot detta användande, då de är medlem i NAFTA och geografiskt ligger i Nordamerika. Centralamerikaner är dock oftast nöjda med att kallas centralamerikaner, mycket då de har en gemensam historia, och de många försök till internationell integration där Mexiko oftast inte varit inblandat.

redigera Geografi

Nordamerika är den norra delen av Amerika, och den enda landförbindelsen till Sydamerika går vid det trånga Panamanäset, dock räknas staten Panama oftast till Nordamerika av geopolitiska skäl. Enligt vissa börjar Nordamerika inte vid Panamanäset utan vid Tehuantepecnäset, och placerar Centralamerika däremellan. De flesta ser dock Centralamerika som en region i Nordamerika, och anser Centralamerika vara för litet för att utgöra en egen kontinent. Grönland ligger geografiskt och geologiskt i Nordamerika, men anses politiskt inte vara en del av kontinenten.

redigera Tabell över stater och särskilda områden

redigera Natur

Avsnittet beskriver naturen i Norra Amerika och Mexiko.

redigera Flora

jätteceder (Thuja plicata)

Nordamerikas flora karakteriseras i synnerhet i norden av en stor likhet med gamla världens, beroende på närheten till Asien och den forna landförbindelsen med Europa. En iögonenfallande olikhet med Europas är den vida större artrikedomen i Amerika. De nordeuropeiska skogarna består av knappt 40 inhemska trädarter, de amerikanska av cirka 400. Antalet ekarter är i Europa 20, i Förenta staterna 40 och i Mexiko 50. Arterna av barrträd finns i Europa knappt mer än 10, i Nordamerika 30 eller 40. I den nordamerikanska skogen finns nästan alla Europas skogsträd, men dessutom ett stort antal arter, som är främmande i Europa, bland annat hickoryträden (Carya) med 7 arter, magnoliorna med likaledes 7 arter, tulpanträdet (Liriodendron tulipifera), douglastallen (Pseudotsuga menziesii) med flera. De båda senare samt jättetallen (Abies grandis), jättecedern (Thuja plicata) och sockertallen (Pinus lambertiana) med sina över 100 meter höga och flera meter tjocka stammar visa även vilka väldiga former nordamerikanska träd ibland kan få.

Underskogen är rikt utvecklad och består ofta av växter med originella blad och lysande blommor, såsom Rhododendron, slingerväxter, orkidéer och ormbunkar.

Den tropiska floran förekommer i Nordamerika bara i Mexikos kustland och i södra Florida, på det senare stället egentligen en kustträskflora, som förnämligast karakteriseras genom stora mangroveskogar. I övrigt står den mycket nära Antillernas flora, liksom är Mexikos växtvärld nära ansluten till Sydamerikas. Subtropisk är däremot den mexikanska höglandsfloran, som i norr går till 30° n. br. Den kännetecknas av alltid gröna ekar, lagerväxter, myrtnar, anoner och epifytiska orkidéer. Av palmer påträffas bara familjen Chamaedorea i större mängd. Det förekommer även kaktusarter, agaver, yucca och andra växter, som har förmåga att uthärda lång torka. Subtropisk är också floran i området Louisiana-Virginia, som bland annat är rikt på stora barrskogar med många arter. Den viktigaste kulturväxten är bomull, dessutom i mindre omfattning sockerrör, ris och majs.

Präriefloran består övervägande av gräs, men blandas mot öster alltmer med träd och skog. De viktigaste gräsen är grammagräset (Bouteloua oligostachya), buffelgräset (Bouchloë dactyloides), bunchgräset (Festuca scabrella), narrhöet (Panicum capillare), kanariegräset (Phalaris arundinacea) med flera. Gräsväxtens utveckling är beroende av fuktighetsmängden. Gräsmattan har efter kolonisationen fått en ny karaktär genom de många europeiska arter, som utbredd sig.

Floran kring Hudsonfloden utmärker sig därigenom, att barrträden får överhand över lövträden. Den arktiska floran på tundran karakteriseras framför allt genom sin rikedom på lavar och bildar på detta sätt en skarp motsats till den sibiriska mosstundran.

redigera Fauna

Den Nordamerikanska djurvärlden betecknas ofta som den nearktiska regionen. Den kan delas i 4 subregioner.

bisonoxe

• Klippiga bergens subregion går från mexikanska golfens norra kustlinje till Kanada samt från 97° västlig längd till Sierra Nevada. Större rovdjur är puman, rödlo (Lynx rufus), den väldiga grizzlybjörn (Ursus arctos horribilis), nordamerikansk grävling (Taxidea taxus), prärievargen (Canis latrans) och katträven (Vulpes velox) och flera skunkarter. Av idisslare den i det närmaste utrotade bisonoxen, gaffelantilopen, tjockhornsfåret (Ovis canadensis) och snögeten (Oreamnos americanus). Mycket talrikt representerade är gnagarna, exempelvis präriehundar av släktet Cynomys, jordekorrar av släktet Tamias, känguruspringmöss (Dipodomys) samt flera mössarter. Fågelfaunan är jämförelsevis fattig. Kräldjur finns många, bland annat de omtalade skallerormar (Crotalus).
• Den kaliforniska subregionen som går längs Stilla havet upp till Puget Sound har de flesta djurformer lika med Klippiga bergen, men dock flera egna, som Nordamerikansk flodutter (Lontra canadensis), nordamerikansk opossum (Didelphis virginiana), samt i kustlinjens närhet havsuttern (Enhydra lutris) och det kaliforniska sjölejonet (Zalophus californianus). I hela Kalifornien räknar man i allt 120 däggdjursarter, inklusive 50 gnagare, 27 köttätare och 16 flädermöss. Fågelvärlden är rikare än i förstnämnd region, med omkring 350 arter, bland annat den kaliforniska kondorn (Gymnogyps californianus) och många kolibriarter, av vilka rostkolobrin (Selasphorus rufus) förekommer ända till Alaska. Reptilerna är ungefär desamma som i det östliga området. Av fiskar är 240 arter kända, de flesta är laxfiskar eller karpfiskar.
• Den alleghaniska subregionen från Mexikanska viken till Saint Lawrence River, utan bestämd gräns mot Klippiga bergens region (omkring 97° västlig längd), har många av de djurformer, som finns i den västligare regionen. Som karakteristiska däggdjur kan framhållas rödlo (Lynx rufus), gråräven (Urocyon cinereoargenteus), rödräven (Vulpes vulpes), skunkar, tvättbjörnen, svartbjörnen (Ursus americanus), flera slags flädermöss och ekorrar, snöskoharen, bävern, bisam (Ondatra zibethicus), många slags möss, en opossum (Didelphys virginiana) och flera underarter av kronhjorten som kallas wapiti.

mississippialligator

Inflytandet från gamla världen framträder särskild inom däggdjurens klass. Den mycket rika fågelvärlden liknar mindre Asiens och Europas, mera däremot Central- och Sydamerikas. I södra delen förekommer många kolibriarter. Av trastarnas släkte är talrikast vandringstrast (Turdus migratorius), härmfågeln (Mimus polyglottos) och grå kattfågeln (Dumetella carolinensis). Fram till början av 1900-talet fanns vandringsduvan (Ectopistes migratorius) i stora skaror men arten utrotades snabb. Av vattenfåglar finns många flamingor samt gäss och pelikaner. Reptilernas fauna är mindre rik än fågelfaunan. Även här finns skallerormar, sköldpaddor av flera arter och mississippialligator (Alligator mississippiensis).

• Den arktiska subregionen är i avseende på djur och växter bara en del av den circumpolara zonen och har ungefär samma former som de andra arktiska trakterna. Isbjörn, fjällräv, myskoxe, polarhare (Lepus arcticus) och snöripa är karakteristiska djurformer på landet. I havet förekommer olika sälar, valar och alkor.

redigera Noter

1. ^ Kontinentala regioner enligt karta.
2. ^ a b c d Baserat på definition har Aruba, Nederländska Antillerna, Panama och Trinidad och Tobago territorier i antingen en av eller både Nord- och Sydamerika
3. ^ På grund av vulkanutbrott som inleddes 1995 förstördes stora delar av Montserrats juridiska huvudstad, varför regeringsbyggnader flyttades till Brades.
4. ^ Inkluderar staten Hawaii, som egentligen ligger i Oceanien.

redigera Se även

• Amerikas historia
• Nordamerikas historia
• nordamerikansk idrott
• Laurentia

redigera Källor

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Amerika/Växtvärlden, 1904–1926 ^(Not).

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Amerika/Djurliv, 1904–1926 ^(Not).

Världens regioner

v • d • ä

	Afrika	Östafrika · Centralafrika · Nordafrika · Södra Afrika · Västafrika
	Amerika	Nordamerika · Västindien · Centralamerika · Sydamerika · Latinamerika · Angloamerika · Norra Amerika
	Asien	Centralasien · Östasien · Sydasien · Sydostasien · Västasien
	Europa	Centraleuropa · Östeuropa · Nordeuropa · Sydeuropa · Västeuropa
	Oceanien	Australien · Melanesien · Mikronesien · Nya Zeeland · Polynesien
	Polerna	Arktis · Antarktis
	Världshav	Stilla havet · Atlanten · Indiska oceanen  · Antarktiska oceanen  · Norra ishavet